Till staden, den vackra och säregna.
~~~
under en i natten stjärnbelyst kupol
skuggor mellan vittrande väggar ila
ekot av skyndande steg läggs till vila
på Canal Grande stävar tyst en gondol
dimman magiskt längs kanalerna skrider
duvor kuttrar bland takpannor av tegel
vattnet stillas, ligger blankt som en spegel
i La Serenissima ron sig sprider
Casanova i mången gränd har syndat
doger över Piazza San Marco skyndat
ännu hörs historien viska förbi
i fjärran ljuder ståtligt en kampanil
tonar ut över en skönhet så fragil
fyller älskandes själar med harmoni
~~~
Läs även andra inlägg om Venedig, Italien, sonett, poesi, San Marco, Casanova, Grand Canale, La Serenissima